Hur ändras volymen när is smälter ?
Hypotes= jag tror att vattnet kommer stiga en bit för att isbitten innehåller vatten.
Genomförande= Jag hållde upp vatten i en cylinder och drar ett streck. Sen så lägger jag i en isbit.
Resultat= Vattnet höjdes genom att isen är i fast form och sen blir dem flytande alltså vatten .
Slutsats. Isen innehåller vatten så att vattnet höjs.
Genomförande= Jag hållde upp vatten i en cylinder och drar ett streck. Sen så lägger jag i en isbit.
Resultat= Vattnet höjdes genom att isen är i fast form och sen blir dem flytande alltså vatten .
Slutsats. Isen innehåller vatten så att vattnet höjs.
Labb vatten i bägare
Hypotes= Jag har ingen aning vad som kommer hända.
Genomförande= Jag häller vattten i I bägaren sen siter jag och väntar.
Resulta= Det bildas små vita bubblor i botten av glase.
Genomförande= Jag häller vattten i I bägaren sen siter jag och väntar.
Resulta= Det bildas små vita bubblor i botten av glase.
testa dig själv 5.3
1. Det kallas för avdunsting.
2. Vattenånga är osynligt.
3. En vattenmolekyl som är nära ytan kan ha en så hastighet kan ha en hög fart.
4. Först så avdusntar vattnet sen vattenångan blir moln genom kondensation sen så stiger molnen och sen regnar det det ner som regn eller snö. Sen så rinner vattnet tillbaka till havet.
5. Vatten molekylerna som fanns då finns ju inte kvar för det komemr nya och nya hela tiden.
6.
2. Vattenånga är osynligt.
3. En vattenmolekyl som är nära ytan kan ha en så hastighet kan ha en hög fart.
4. Först så avdusntar vattnet sen vattenångan blir moln genom kondensation sen så stiger molnen och sen regnar det det ner som regn eller snö. Sen så rinner vattnet tillbaka till havet.
5. Vatten molekylerna som fanns då finns ju inte kvar för det komemr nya och nya hela tiden.
6.
testa dig själv 5.2
1.Svar: Molekylformeln är h20
2. Vid 4 + grader.
3. Vattnet fungerar precis tvärtom mot andra ämnen. En liter is är lättare än en liter vatten.
4. Att molekylerna på ytan håller ihop och vi märker av den när man lägger en vattendroppe på ett bord och den flyter inte ut helt.
5. Det menas med att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner.
6. för att vattenmolekylerna håller ihop så starkt har vattnen en mycket märklig förmåga. Vattnet kan klättra på kanterna i tex ett drickslag.
2. Vid 4 + grader.
3. Vattnet fungerar precis tvärtom mot andra ämnen. En liter is är lättare än en liter vatten.
4. Att molekylerna på ytan håller ihop och vi märker av den när man lägger en vattendroppe på ett bord och den flyter inte ut helt.
5. Det menas med att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner.
6. för att vattenmolekylerna håller ihop så starkt har vattnen en mycket märklig förmåga. Vattnet kan klättra på kanterna i tex ett drickslag.
testa dig själv 5.1
1. Ungefär 70 %
2. Ungefär 1,5 liter
3. Sötvatten 2,7 %
inlandsisar och glaciärer 2,1 %
Grundvatten 0,59 %
Sjöar och floder 0,01%
atmosfären 0,001 %
4. inne i kroppen transportera vattnet olika näringsämnen
2. Ungefär 1,5 liter
3. Sötvatten 2,7 %
inlandsisar och glaciärer 2,1 %
Grundvatten 0,59 %
Sjöar och floder 0,01%
atmosfären 0,001 %
4. inne i kroppen transportera vattnet olika näringsämnen
labbrapportn ljus i kalkvatten
Hypotes: Ljuset kommer slockna.
Resultat: Ljuset släcks och vattnet börjar bubbla kraftigt.
Resultat: Ljuset släcks och vattnet börjar bubbla kraftigt.
labbrapport
Hypotes av när man blåser i kalkvatten med ett sugrör.
Svar: Vi tror att vattnet blir grumligt för att det blir så mycket bubblor.
Resultat: När vi hade börjat blåsa så blev et grumligare och grumligare. Kalkvatten får en kemisk reaktion av
koldioxidet.
Koldioxid gör vatten surt.
Svar: Vi tror att vattnet blir grumligt för att det blir så mycket bubblor.
Resultat: När vi hade börjat blåsa så blev et grumligare och grumligare. Kalkvatten får en kemisk reaktion av
koldioxidet.
Koldioxid gör vatten surt.
Testa dig själv 4.3
1.Svar: Helium, argon , neon och krypton är de 4 ädelgaserna.
2.Svar: De deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. Det är därför det kallas ädla.
3.Svar: Neon och krypton lyser upp srorstadsnatten. Argon används också till till olika slags belysning. Helium använder man i ballonger och lugtskepp också.
4. Svar:Skyddgaser är i vägen så att inte fel ämnen reagerar med varandra. Om man skulle svetsa aluminium utan argon som skyddsgas så skulle luften syre förstöra svetsningen.
5/hjärnan.Svar: Argon gasen kan man inte få så att den reagerar med något. Därför kallas den trög och lat.
2.Svar: De deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen. Det är därför det kallas ädla.
3.Svar: Neon och krypton lyser upp srorstadsnatten. Argon används också till till olika slags belysning. Helium använder man i ballonger och lugtskepp också.
4. Svar:Skyddgaser är i vägen så att inte fel ämnen reagerar med varandra. Om man skulle svetsa aluminium utan argon som skyddsgas så skulle luften syre förstöra svetsningen.
5/hjärnan.Svar: Argon gasen kan man inte få så att den reagerar med något. Därför kallas den trög och lat.
Testa dig själv 4.2
1.Svar: Den består av 3 syreatomer och är finns oftast inte vid marken för att den är farlig. Dem har formeln O3.
2.Svar: Vi männsiskor har använt freoner i till mycket bla drivgas i sprayburkar och som kylämne i kylskåp och frysboxar.
3.Svar: Det kan bildas när solen skiner på bilavgaser. Marknära ozon kan skada väcter och förstöra skog. Det är inte bra för oss människor hellre för det skadar våra lungor.
4.Svar: Ozonskiktet fångar upp en del av det ultravioletta ljus som kommer från solen.
5.Svar: För att alla freoner förstår ozonskiktet.
6.Ozonmolekylen är inte stabil.Solljuset kan även sönderdela ozonet ner till vanligt syre igen. På så sätt blir det en naturlig balans mellan ozon som bildas och det som sönderdelas.
7/hjärnan.Svar: Jag borde testa det på växter och sånt så att jag kan se om det är skadlig för miljön.
2.Svar: Vi männsiskor har använt freoner i till mycket bla drivgas i sprayburkar och som kylämne i kylskåp och frysboxar.
3.Svar: Det kan bildas när solen skiner på bilavgaser. Marknära ozon kan skada väcter och förstöra skog. Det är inte bra för oss människor hellre för det skadar våra lungor.
4.Svar: Ozonskiktet fångar upp en del av det ultravioletta ljus som kommer från solen.
5.Svar: För att alla freoner förstår ozonskiktet.
6.Ozonmolekylen är inte stabil.Solljuset kan även sönderdela ozonet ner till vanligt syre igen. På så sätt blir det en naturlig balans mellan ozon som bildas och det som sönderdelas.
7/hjärnan.Svar: Jag borde testa det på växter och sånt så att jag kan se om det är skadlig för miljön.
Testa dig själv 4.1
1. Svar:Kväve, ädelgaser, koldioxid och syrgas.
2.Svar: Det finns mest kväve.
3.Svar:21 %
4.Svar:10 mils höjd
5.Svar: Det är svårare att andas för att molekylerna är inte lika täta på högre höjd.
6.Svar: Du tar en tändsticka och tänder den, sen släcker du den och stoppar ner den i än behållare och hållar för så att inte luften åker ur. Om det blir en flamma så är det syrgas i behållaren.
7.Svar: Kväve = N2 och det är 2 kväveatomer som sitter ihop. Syre= O2 och det är 2 syreatomer som sitter ihop.
8.Svar: Syrgas används till att göra järn och papper. Kväve används till kylning och gödning.
9.Svar: När man separerar gaserna i luft kyler man först luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkit och skilja dem åt genom destilliation.
10/hjärnan:Svar: Alla fysiska sporter skulle inte vara jobbiga. Man skulle kunna andas mycket lättare och därmed skulle allt bli lättare.
2.Svar: Det finns mest kväve.
3.Svar:21 %
4.Svar:10 mils höjd
5.Svar: Det är svårare att andas för att molekylerna är inte lika täta på högre höjd.
6.Svar: Du tar en tändsticka och tänder den, sen släcker du den och stoppar ner den i än behållare och hållar för så att inte luften åker ur. Om det blir en flamma så är det syrgas i behållaren.
7.Svar: Kväve = N2 och det är 2 kväveatomer som sitter ihop. Syre= O2 och det är 2 syreatomer som sitter ihop.
8.Svar: Syrgas används till att göra järn och papper. Kväve används till kylning och gödning.
9.Svar: När man separerar gaserna i luft kyler man först luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkit och skilja dem åt genom destilliation.
10/hjärnan:Svar: Alla fysiska sporter skulle inte vara jobbiga. Man skulle kunna andas mycket lättare och därmed skulle allt bli lättare.
uppgifer med julia zigiotti olme (bullen)(julle)(coolingen)(bästa)
En container står på andra våningen i ett stort lager. Arean på containerns botten är 4 m2. Den väger 2 ton. med hur stor kraft belastar den golvet i lagret? Formel trycket....
Svar:20000 N
Olle väger 55 kg. Hur stor är kraften som drar honom mot jorden?
Svar: 550 N
Olle ställer sig på en platta med arean 1 m2. Vilket tryck har den mot marken?
Svar:550 N
En femkilostyngd med bottenarean 1,5 dm2 står på ett bord. Vilket tryck utövar den?
Svar
Svar:20000 N
Olle väger 55 kg. Hur stor är kraften som drar honom mot jorden?
Svar: 550 N
Olle ställer sig på en platta med arean 1 m2. Vilket tryck har den mot marken?
Svar:550 N
En femkilostyngd med bottenarean 1,5 dm2 står på ett bord. Vilket tryck utövar den?
Svar
Grundämnen
Grundämnen
Atomos det grekiska ordet som betyder att det inte kan delas. Koppar är ett grundämnen. atomer av samma ämnen ser exakt likadana ut. Atomer av 2 eller fler olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen. Kemisk förening är ett rent ämen där molekylerna är sammansatta av två eller fler grundämnen. Molekylen är den minsta enhet av en förening som fortfarande har ämnets egenskaper. Kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn. S=svavel.cu+s+o=cuso4. Siffran i bokstavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
Atomos det grekiska ordet som betyder att det inte kan delas. Koppar är ett grundämnen. atomer av samma ämnen ser exakt likadana ut. Atomer av 2 eller fler olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen. Kemisk förening är ett rent ämen där molekylerna är sammansatta av två eller fler grundämnen. Molekylen är den minsta enhet av en förening som fortfarande har ämnets egenskaper. Kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn. S=svavel.cu+s+o=cuso4. Siffran i bokstavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.
Film
Form är en fysikalisk vätska. Fasta ämnen har olika former. Föremål har olika egenskaper och består av materia. Växter fiskar och allt är gjort av materia. Hela vår värld är uppbyggd av materia. Allt man kan röra och se består av materia. Det finns olika slags materia. Alla har olika egenskaper. Färger är människans chans att upfatta saker. Många ämnen ger ifrån sig. Fjädrar tar upp mer volym. Volym är utrymme som massan fyller upp. All materia har en volym men dem tar upp olika mycket.
Frågor
1.Vad tyckte du om att jobba med blogg och wiki.
Svar:Jag tycker det har var skönt att inte bara jobba i boken utan att använda datan för att skriva i bloggen/fotbollsjuan.
2.Har du lärt dig något?
Svar:Jag har lärt mig mycket om människokropppen, t.e.x om sklettet,huden,håret,musklerna mm.Jag har också lärt mig att använda Wiki.
3.Mer eller mindre än m du jobbat med boken.
Svar. Det är olika men jag tycker att jag har lärt mig mycket.
4.Vill du jobba mer så här i framtiden.
Svar:Ja jag tycker det är skönt med lite omväxling mot boken.
Svar:Jag tycker det har var skönt att inte bara jobba i boken utan att använda datan för att skriva i bloggen/fotbollsjuan.
2.Har du lärt dig något?
Svar:Jag har lärt mig mycket om människokropppen, t.e.x om sklettet,huden,håret,musklerna mm.Jag har också lärt mig att använda Wiki.
3.Mer eller mindre än m du jobbat med boken.
Svar. Det är olika men jag tycker att jag har lärt mig mycket.
4.Vill du jobba mer så här i framtiden.
Svar:Ja jag tycker det är skönt med lite omväxling mot boken.
Testa di själv 15.3
1.Vilka tre olika typer av muskler finns i kroppen?
Svar: det finns böjmuskler,sträckmuskler och sklettetsmuskler.
2.Vilka muskler styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberonde av viljan?
Svar:en muskel som styr vi med vår egen vilja tex glattmuskeln och en muskel som vi inte styr är hjärtmuskeln.
3.Varför får vi mjölksyra i när vi tränar hårt.
Svar:Ju mer musklerna arbetar behöver dem mer syre och om dem anstränger sg för mycket blir det mjölksyra.
4.Beskriv hur biceps och triceps musklerna samarbetar med varann.
Svar:När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av.När vi sträcker armen är det tvärtom.
5.Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
Svar:När vi tränar hårt behöver musklerna mer en hundra gånger så mycket syre som när vi vilar.därför andas vi häftigare och hjärtat slår snabbare.Träningen göra så att vi blir bättre på att ta upp blod.
6.Hur kan vi motverka träningsverk?
SvarInnan träning ska vi värma upp mycket och stretcha efter.
7.Berätta om snabba och långsamam fibrer.
Svar:den långsamma fibren håller sig längre när vi tränar än dem snabba som man blir tröttare snabbare av.Olika människor kan ha olika långa och snabba fibrer.Det beror på arvsanlagen och på hur mmusklerna använd och tränas.
8.Rita en muskel och sammanfatta vad som händer när den andra arbetar.Använd följande begrepp i din berättelse:nerv,muskelbunt,muskelceller,blodkärl,förbränning,syre,druvsocker,mitokondrier och mjölksyra.
Svar:
Svar: det finns böjmuskler,sträckmuskler och sklettetsmuskler.
2.Vilka muskler styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberonde av viljan?
Svar:en muskel som styr vi med vår egen vilja tex glattmuskeln och en muskel som vi inte styr är hjärtmuskeln.
3.Varför får vi mjölksyra i när vi tränar hårt.
Svar:Ju mer musklerna arbetar behöver dem mer syre och om dem anstränger sg för mycket blir det mjölksyra.
4.Beskriv hur biceps och triceps musklerna samarbetar med varann.
Svar:När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av.När vi sträcker armen är det tvärtom.
5.Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
Svar:När vi tränar hårt behöver musklerna mer en hundra gånger så mycket syre som när vi vilar.därför andas vi häftigare och hjärtat slår snabbare.Träningen göra så att vi blir bättre på att ta upp blod.
6.Hur kan vi motverka träningsverk?
SvarInnan träning ska vi värma upp mycket och stretcha efter.
7.Berätta om snabba och långsamam fibrer.
Svar:den långsamma fibren håller sig längre när vi tränar än dem snabba som man blir tröttare snabbare av.Olika människor kan ha olika långa och snabba fibrer.Det beror på arvsanlagen och på hur mmusklerna använd och tränas.
8.Rita en muskel och sammanfatta vad som händer när den andra arbetar.Använd följande begrepp i din berättelse:nerv,muskelbunt,muskelceller,blodkärl,förbränning,syre,druvsocker,mitokondrier och mjölksyra.
Svar:
